Beatrice

”Beatrice” av Ulf Nilsson utspelar sig på fullriggaren Beatrice där den fruktade kapten Mörck för befälet. Motvilligt tar han med sina barn, de moderlösa Johan och Lillan, på en farlig seglats som startar den första december 1889. Den stränge Mörck beordrar barnen att kalla honom ”kapten” istället för ”far”. De tyr sig istället till skeppskatten Jönsson som lär dem allt han kan om skeppet och förklarar de märkliga ord som besättningen använder. På julafton är de äntligen tillbaka i sin hemmahamn och Johan och Lillan kommer även hem till sin ”far”. Under resans gång har kapten Mörck nämligen förändrats av sina barn. Kalendern sändes 1989 i radio.


Hjärtats Hjältar

I ”Hjärtats Hjältar” av Jesper Tillberg och Andreas Palmaer står tvillingarna Julius och Juliana i centrum. De har alltid haft kul ihop men en dag förändras Julius. Han vill bli en bättre ishockeyspelare och blir besatt av att träna. Juliana är så oroad av sin brors ständiga tränande att hon går till skolsystern som säger att Julius håller på att förstöra sin kropp men att hon har en lösning. Genom att förminska Juliana och injicera henne i sin brors kropp kan hon kanske rädda honom tillbaka till hans vanliga liv. Lyssnarna får följa Julianas spännande och farliga färd genom Julius kropp, samtidigt som hennes föräldrar blir alltmer oroliga i världen utanför. Till slut börjar även Julius sakna sin syster. Kalendern sändes 2004 i radio.


Familjen Anderssons sjuka jul

 

”Familjen Anderssons sjuka jul” av Anders Jacobsson och Sören Olsson är berättelsen om syskonen Sune, Anna, Håkan och lilla bebisen Isabell vars pappa ensam får sköta hemmet sedan deras mamma lagts in på sjukhus för att vila upp sig från överansträngning. Pappan är inte särskilt praktisk och dessutom har han sitt jobb att sköta. Det blir trassligt på många sätt; när pappan försöker jobba hemifrån via datorn, på pysseldagen i Sunes skola och så Håkans matbekymmer, han tycker nästan bara om potatis. Kalendern sändes 1998 i radio.


Tjong i baljan!

Denna radiokalender handlade om när Grodan Boll ger sig ut på äventyr med Kalle Stropp, Plåt-Niklas och papegojan Ragata. Han stöter också på Televinken, och den som skall hålla reda på dessa vänner är Anita Lindman, som också är programledare, värdinna och berättare.






Visste ni att....?

Fokuseringen på färger var en följd av att färg-TV just hade kommit till Sverige. Dock fick serien dålig kritik, eftersom den synbart inte hade något med julen att göra. Musiken till kalendern gjordes av gruppen Made in Sweden och signaturmelodin I Regnbågslandet sjöngs av Tommy Körberg. Regnbågslandet gavs också ut på LP av SR Records.


Ragnbågslandet 1970

Den tecknade serien skapad av den brittiskfödde konstnären och filmaren Robert Benson utspelades, som titeln antyder, i ett regnbågsland med färger och former. Där fick tittarna följa med den lilla flickan Nanna  på äventyr när hon genom en dörr i ett träd hamnade i regnbågslandet där det alltid var sommar. Alla rösterna i TV-programmet, förutom flickan Nanna, gjordes av Yvonne Lombard och Olof Thunberg. I radioversionen spelades karaktärerna istället av Allan Edwall och hans dotter Malin. Några av karaktärerna var Klown, Kalle Blomster, Osynliga pianot och Gubben uppochner.


Tomtar på loftet 1977

7-årige Lisa  tröttnar på sin mammas städande inför jul och går upp på deras stökiga vind. Där finns många spännande saker, kanske något roligt att leka med i väntan på julafton?

Uppe på vinden döljer sig många hemligheter, och minnen som vill bli ihågkomna. Med sin fantasi får Lisa en gammal trattgrammofon och ett gammalt grönt piano att bli levande och spela musik. En stor Amerikakoffert rymmer också många historier. Figuren Klockfia går som hon vill, och är en groda verkligen alltid en groda? Lisa kommer dock fram till att "ett skratt alltid är ett skratt".


Julbestyr på en bondgård 1958

Julbestyr på en bondgård var SR:s julkalender år 1958. 1958 års upplaga markerade startskottet för Sveriges Radios julkalender.

Serien utspelar sig på en gård i Upplanad, där lyssnaren får följa julförberedelserna dag för dag. Rolf Bergström medverkar, och har till sin hjälp de tre barnen på gården samt deras föräldrar Eric och Anna-Lisa. Med serien ville man förmedla en tid av förändring när hästar alltmer bytts ut av traktorer i det dagliga arbetet, och en stor del av Sveriges befolkning inte längre bor på landsbygden utan i städer. Denna gång sålde man dessutom för första gången entryckt adventskalender i samband med programmet.


Barnens adventskalender.

Barnens adventskalender var SR:s julkalender år 1957. Programmet började sändas den första söndagen i advent, som sammanföll med 1 december, och sändes fram till 24 december. Programmet blev en succé, och barnprogrammens redaktion insåg att uppföljning skulle följa kommande år.

Rolf Bergström fick idén i oktober samma år, då han fick se Sveriges Flickors Scoutförbunds adventskalender.

Vecka 49 fanns en svart-vit teckning i Röster i radio-TV föreställandes en julgran med 24 numrerade rutor. Vid sidan fanns 7 bilder att sätta i de numrerade rutorna. Veckan efter fanns 7 nya, vilket fortsatte fram till jul.

Handling:
Rolf Bergström och en grupp barn, pratar om julfirandet. Man sjunger julvisor och barnen berättar vad de önskade sig i julklapp, och hur de fördriver tiden i väntan på julafton. Därefter öppnar man en lucka och pratar om bilden bakom luckan.


Radiokalendrar

Sveriges Radios julkalender, radiokalendern, är ett program som sänds i Sveriges Radio. Den första sändes år 1957 och hette "Barnens adventskalender". Åren 1960-1972 samsände SR och Sveriges Radio-TV samma julkalendrar, ibland med olika namn. Sedan 1973 har kalendrarna varit olika för radio och TV. Undantaget var då man 1976 repriserade Teskedsgumman i både SR och SVT. 2008 hade radions julkalender samma huvudpersoner som julkalendern i TV, men handlingen skiljde sig åt.


Årets julkalender


RSS 2.0